Jag har flyttat!
Jag har mer att säga än vad som ryms i demokratiskskolaisthlm! Därför har jag flyttat. Hädanefter får ni surfa in på thinkper.blogspot.com - där ska jag forsätta blogga grönt, kritiskt men konstruktivt!
Hörs!
Miljöpartiet satsar 400 miljoner på ökad elevhälsa
Idag kom ett pressmeddelande med bra nyheter. Det är inte bara här i Stockholm som miljöpartiet vill satsa på elevhälsan. Också på Riks kommer det satsningar.
Vi kan inte göra som regeringen föreslår och vänta ytterligare innan vi gör satsningar på elevhälsovården, säger Thomas Nihlén, Miljöpartiets ledamot i socialutskottet. - Miljöpartiet förstärker kommunernas arbete med elevhälsa genom att avsätta 400 miljoner i budgetmotionen inom ramarna för vår stora satsning på psykisk ohälsa. Varje kommun får en schablonmässig ersättning utifrån elevunderlaget, som de kan välja att använda till kuratorer, skolsköterskor, skolläkare eller skolpsykologer på det sätt de finner bäst. Satsningen ger 800 tjänster i landet, säger Thomas Nihlén.
Läs hela här på www.mp.se
/Per
Vi kan inte göra som regeringen föreslår och vänta ytterligare innan vi gör satsningar på elevhälsovården, säger Thomas Nihlén, Miljöpartiets ledamot i socialutskottet. - Miljöpartiet förstärker kommunernas arbete med elevhälsa genom att avsätta 400 miljoner i budgetmotionen inom ramarna för vår stora satsning på psykisk ohälsa. Varje kommun får en schablonmässig ersättning utifrån elevunderlaget, som de kan välja att använda till kuratorer, skolsköterskor, skolläkare eller skolpsykologer på det sätt de finner bäst. Satsningen ger 800 tjänster i landet, säger Thomas Nihlén.
Läs hela här på www.mp.se
/Per
åtta av tio trivs i skolan
Den svenska skolan är klart bättre än vad debatten ofta ger sken av menar Sveriges Kommuner och Landsting. I fredags släppte de rapporten ”Aktuellt om skola och förskola 2008” som bland annat visar att åtta av tio elever trivs bra med sitt skolarbete och meritvärdet har ökat de senaste åren. Läs hela rapporten på http://www.skl.se/artikel.asp?C=406&A=54814
Så händer det igen
Idag på Dn debatt skriver en rad intellektuella om skolan. De tar en tacksam roll som beskyddare av de elever som har det svårt, främst pojkar med invandrarbakgrund, och tar strid mot skolan som en klassfråga. Så långt inga problem. Ingen vill att skolprestationer ska vara ett resultat av klass och etnicitet. Men så ser det ut. Frågan är hur vi bryter mönstret.
Hur argumenterar då dagens debattörer? Jo, för den gamla björklundska skolan där ämnet är i centrum och undervisningen utgår från läraren och eleven är en passiv mottagare av information. Fler nationella prov ska hjälpa de elever som har det svårast att få reda på vad de behöver jobba extra med. Sverige ska se till Finland för exempel på hur vi ska göra. Sen passar de på att ge Hans-Åke Scherp och Mats Ekholm en dänga för distansera pedagogiken från annan vetenskap.
Men vem är det som debatterar? Jo en professor i Spanska, en i etnologi, en i medicin, historia och en i Litteraturvetenskap. Experter på sina ämnen, men inte på lärande och inte på pedagogik. Det är inte första gången som icke-pedagoger kritiserar pedagoger för deras syn på just lärande och pedagogik. Den pedagogiska forskningen hittar inte belägg för att betyg bidrar till högre prestationer. Men dessa personer utnyttjar sina professorstitlar för att ändå propagera för det och annat som Björklund precis fått kritik för - felaktig användning av statistik.
Sedan kommer det märkligaste i artikeln. Dessa professorer som kritiserar pedagoger för sina åsikter som är framkomna genom vetenskaplig forskning, lutar sig mot en konsultrapport för att hävda sin tes. Jag har personligen inget emot konsultrapporter - verkligen inte, men det blir konstigt i sammanhanget. men människor som gjort sin karriär och sitt namn på att vara just vetenskapliga kan inte acceptera en annan vetenskap men går istället igång på en rapport skriven av några konsulter.
Rapporten som de hänvisar till är skriven av konsultfirman McKinsey. Det är en verkligt intressant rapport och innehåller mycket mer än det som lyfts fram här. Ett av de mest använda citaten därifrån är "Kvaliteten i ett utbildningssystem kan aldrig bli högre än kvaliteten på dess lärare." - Det är inte en fråga om fler prov. Det kommer inte lösa någonting. Ibland kan det säkert behövas, men ibland inte. För de allra flesta går det ju bra i skolan med den mängd prov som finns idag. Viktigt att ha ett framåt och utvecklingsfokuserat samtal med eleverna där varje individ kan få en uppfattning över hur det går i förhållande till målen och vad som behöver fokuseras mer på. Att ersätta detta samtal med en bokstavskombination eller fler nationella prov kommer inte hjälpa. Jag tror på tydligare mål och individuella utvecklingsplaner. Det gör även den pedagogiska forskningen.
Till sist så dissar debattörerna devisen om att "lära för att lära". Men är det inte det som skiljer presterande elever från icke-presterande elever? Stödfunktioner och möjlighetsstrukturer? Möjligheten och förutsättningen att lära?
//Per
Legitimerad lärare?
Nämnden är över för den här gången. Tio minuter. Tio minuter tog det för oss att ta beslut i de 17 ärenden som låg dukade. Socialdemokraterna och vänstern anslöt sig till vår text om kvalitetsredovisningarna. Vi gick med s på deras text om den ekonomiska redovisningen för den andra tertialen.
I sitt betänkande föreslår Lärarutredningen ett legitimationsförfarande för förskollärare och lärare. Utredningen föreslår vidare tydliga behörighetskrav för lärare vad som krävs för att undervisa i de olika skolformerna, olika skolår i grundskolan och i olika ämnen i gymnasieskolan. Utredningen föreslår även att det för lärare med väl vitsordad tjänstgöring ska ges möjlighet att genom ett praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete eller genom forskarexamen meritera sig till särskild kvalificerad lärare.
Sedan lade vi (alltså jag - eftersom jag ännu är den enda miljöpartisten i nämnden) ett svar på utredningen om legitimationsförfarande för lärare. Jag tror inte att det är rätt väg att gå med legitimation för lärare. Nedan förklarar jag varför;
Läraryrket är ett av samhällets viktigaste. Det behövs också reformer som gör att de allra bäst lämpade väljer att söka sig till lärarutbildningarna och arbeta i skolan. Men att skapa en lärarlegitimation är fel väg att gå.
Förskollärare och lärare ska vara professionella. Våra barn och unga ska möte proffs i skolan. Men med ett legitimationsförfarande blir läraryrket en profession i sådan grad som inte nödvändigtvis är bra.
Det finns redan en ram runt läraryrket som skulle kunna garantera tillräcklig proffessionalism. Det finns redan en lärarexamen och en rektorsutbildning, det finns en inspektion och en tillsyn som bevakar arbetet i skolan och lärarnas prestationer och det finns en pedagogisk forskning som är avsedd för att stödja yrkesutövningen ge möjligheter till kompetensutveckling. Om dessa används på rätt sätt, om utbildning och forskning tas på allvar och erfarenheter från utvärdering och uppföljning används för att utveckla verksamheten skapas ett professionellt arbetssätt.
En lärarprofessionalisering likt den som beskrivs i utredningen upphöjer intressegemenskapen lärare emellan mer än kunskapens och samhällets intressen. Vi behöver inte att skolsystemet sluter sig utan tvärtom behöver vi ett öppet och lyhört skolsystem som tar in impulser och intryck från övriga samhället. Skolan har en plats i samhället och samhället i skolan.
Statusen på läraryrket upphöjs bland annat genom bättre arbetsförhållanden, högre lön och andra förmåner. Detta är dock inte nödvändigtvis en konsekvens av legitimationen utan av politisk vilja att faktiskt skapa bättre förutsättningar för våra lärare. Att skapa ett ett legitimationsförfarande är ännu en “icke-satsning”.
Men jag vet att det fins andra kloka tankar kring detta. Ser fram emot en diskussion. Miljöpartiet har inte heller på riksnivå bestämt sig.
/Per
Kvalitetsredovisningarna
På torsdag hanterar utbildningsnämnden kvalitetsredovisningarna för staden skolor. Enligt skolverket är arbetet med kvalitetsredovisning ett bristområde för en tredjedel av skolorna (30%).
Utbildningsförvaltningen har bra ambitioner i sitt arbete med utvärdering och uppföljning av arbetet i stadens skolor. Men det är inte tillräckligt att bara samla in uppgifter om hur det är ute på skolorna, man måste också omsätta erfarenheter i konkreta beslutsunderlag så att någonting händer.
Skolverket menar att det är anmärkningsvärt att en kommun som satsar så medvetet på att följa upp och utvärdera verksamheten "... i så liten utsträckning förmår att se till att de kunskaper och erfarenheter som erhålls... inte ger större avtryck i verksamheten" (skolverkets inspektion av Stockholm)
Utbildningsförvaltningen har bra ambitioner i sitt arbete med utvärdering och uppföljning av arbetet i stadens skolor. Men det är inte tillräckligt att bara samla in uppgifter om hur det är ute på skolorna, man måste också omsätta erfarenheter i konkreta beslutsunderlag så att någonting händer.
Skolverket menar att det är anmärkningsvärt att en kommun som satsar så medvetet på att följa upp och utvärdera verksamheten "... i så liten utsträckning förmår att se till att de kunskaper och erfarenheter som erhålls... inte ger större avtryck i verksamheten" (skolverkets inspektion av Stockholm)
Staden behöver också bli bättre att följa upp resultaten av den verksamheten som inte är direkt ämnesspecifik, exempelvis rörande normer och värderingar. Detta görs i allt för liten utsträckning. det verkar inte få plats i folkpartiets ordning och reda skola. Det är också viktigt att både elever och lärare får spela en betydande roll
och ha reellt inflytande i uppföljningsarbetet. Detta sker inte heller.
Än så länge under mandatperioden, ett av grundskolans utvecklingsområden, att förbättra elevernas psykosociala arbetsmiljö, nämnvärt försämrats, med nedskärningar inom skolhälsovården och en
budget som inte är förankrad i verklighetens pris- och lönehöjningar.Uppföljningen och utvärderingen av barns och ungdomars psykiska hälsa måste stärkas och staden måste utveckla en sammanhållen strategi och tydliga och uppföljningsbara mål för ungas välbefinnande.
Än så länge under mandatperioden, ett av grundskolans utvecklingsområden, att förbättra elevernas psykosociala arbetsmiljö, nämnvärt försämrats, med nedskärningar inom skolhälsovården och en
budget som inte är förankrad i verklighetens pris- och lönehöjningar.Uppföljningen och utvärderingen av barns och ungdomars psykiska hälsa måste stärkas och staden måste utveckla en sammanhållen strategi och tydliga och uppföljningsbara mål för ungas välbefinnande.
Psykisk ohälsa är ohållbart för skolans måluppfyllelse och elevers möjlighet att utvecklas omöjliggörs.Det handlar i grunden om tilltron till sin egen förmåga, möjligheter till reflektion, problemlösning och förmågan att lära.
//Per
Nya fristående skolor
På torsdag kommer vi också fatta beslut om staden yttrande till skolverket angående ansökningar om att etablera fler friskolor i staden. Vi kan förvänta oss att s och v kommer att vilja höja i rösten i det ärendet. Jag kommer att lägga följande särskilda uttalande i nämnden.
Antalet godkända ansökningar ökar. Men vanligtvis startar bara hälften av de skolor som blir godkända av Skolverket och det senaste året var det bara en fjärdedel av dem som ansökte om tillstånd för gymnasieskolor som idag bedriver utbildningsverksamhet. Vem som helst kan idag, utan kostnad, ansöka om att få starta en skola. Anledningarna till att man väljer att göra det kan vara flera, men det har visat sig att det inte nödvändigtvis är så att man egentligen vill
starta och driva en skola.
Vi tror att en mångfald av huvudmän inom utbildningsverksamheten i kommunen har potentialen att stärka och utveckla vår skola och barnens utveckling i skolan. Den kommunala skolan är viktig då den riktar sig till alla barn och har en skyldighet att ta emot alla barn i sitt upptagningsområde. Med rätt driven utbildningspolitik kommer också den
kommunala skolan att vara attraktiv för alla elever. Vi ser positivt på att den tidigare uppmaningen till avknoppning av verksamhet har stoppats.
På gymnasiesidan ser vi också att fler väljer ett kommunalt alternativt framför ett fristående jämfört med tidigare år. Därför
vill vi uttrycka en försiktig skepsism mot förvaltningens uträkningar om kommande elevunderlag. Men en bra kommunal skola, där rätt satsningar görs och som kan visa på resultat, kommer elevunderlaget inte att sjunka så drastiskt.
Vi vill också passa på att uttrycka vår uppfattning om att systemet med fristående och kommunala skolor dock har en del områden där förbättringar behöver göras.
1) Det måste bli lättare för elever att göra ett medvetet val.
2) Samma regelverk kring behöriga lärare ska gälla för både kommunala och fristående skolor.
3) Det måste gå snabbare att dra in tillstånd för de friskolor som inte sköter sig.
4) Möjligheter att ge böter som ett led i arbetet att få skolor att förbättra verksamheten.
Stockholms stad har möjlighet att ha kommunala skolor i världsklass, men möjligheter blir inte verklighet av sig självt. För det behövs också en väl genomförd och väl riktad utbildningspolitik. En stark och attraktiv kommunal skola behöver inte vara hotad av nya fristående skolor. Genom en mångfald av pedagogiska former kan fler barn nå sin fulla potential.
Antalet godkända ansökningar ökar. Men vanligtvis startar bara hälften av de skolor som blir godkända av Skolverket och det senaste året var det bara en fjärdedel av dem som ansökte om tillstånd för gymnasieskolor som idag bedriver utbildningsverksamhet. Vem som helst kan idag, utan kostnad, ansöka om att få starta en skola. Anledningarna till att man väljer att göra det kan vara flera, men det har visat sig att det inte nödvändigtvis är så att man egentligen vill
starta och driva en skola.
Vi tror att en mångfald av huvudmän inom utbildningsverksamheten i kommunen har potentialen att stärka och utveckla vår skola och barnens utveckling i skolan. Den kommunala skolan är viktig då den riktar sig till alla barn och har en skyldighet att ta emot alla barn i sitt upptagningsområde. Med rätt driven utbildningspolitik kommer också den
kommunala skolan att vara attraktiv för alla elever. Vi ser positivt på att den tidigare uppmaningen till avknoppning av verksamhet har stoppats.
På gymnasiesidan ser vi också att fler väljer ett kommunalt alternativt framför ett fristående jämfört med tidigare år. Därför
vill vi uttrycka en försiktig skepsism mot förvaltningens uträkningar om kommande elevunderlag. Men en bra kommunal skola, där rätt satsningar görs och som kan visa på resultat, kommer elevunderlaget inte att sjunka så drastiskt.
Vi vill också passa på att uttrycka vår uppfattning om att systemet med fristående och kommunala skolor dock har en del områden där förbättringar behöver göras.
1) Det måste bli lättare för elever att göra ett medvetet val.
2) Samma regelverk kring behöriga lärare ska gälla för både kommunala och fristående skolor.
3) Det måste gå snabbare att dra in tillstånd för de friskolor som inte sköter sig.
4) Möjligheter att ge böter som ett led i arbetet att få skolor att förbättra verksamheten.
Stockholms stad har möjlighet att ha kommunala skolor i världsklass, men möjligheter blir inte verklighet av sig självt. För det behövs också en väl genomförd och väl riktad utbildningspolitik. En stark och attraktiv kommunal skola behöver inte vara hotad av nya fristående skolor. Genom en mångfald av pedagogiska former kan fler barn nå sin fulla potential.
inriktningen är tydlig
Hans-Åke Scherp beskriver det så tydligt i pedagogiska magasinet;
"Eleven i centrum ersätts med ämnet i centrum. Elevaktivt lärande ersätts med lärarcentrerad undervisning."
Skolk skrivs in i betygen
Nu deklarerar Jan Björklund att hans ambition är att skolk ska in i betyget.
"Ingenstans i vuxenlivet kan man komma och gå som man vill. Skolk i skolan kan inte accepteras", säger han.
Björklund vill ju väl. Men ska verkligen närvaron i skolan hänga med i betygen? Jag har inte sett Björklunds forskning men om skolk tydligt ger sådana konsekvenser i studieresultatet så syns det ju ändå i betygen. betyg om vi nu ska ha dem ska vara målrelaterade. Hur har det gått, inte hur är du.
Gymnasieskolan är frivillig. I grundskolan har vi skolplikt. Man skriver inte på ett anställningskontrakt. Det är konstigt att regeringens politik i övrigt gör det svårare för unga att bli vuxna, men ska förberedas för vuxenlivet så här.
Detta är en icke-satsning. Igen. Stort hulabaloo kring en icke-sak. Innebär ingen satsning alls. Om man hade velat göra någonting åt närvaron behöver man främst satsa på att göra skolan meningsfull.
Ordningsbetyg, närvaro i betygen, betyg i lägre åldrar, fler prov m.m. är förändringar som syns och för dem som med hull och hår köper fp:s politik på det här området känns det säkert bra. Men likväl; det är ingenting.
Jag säger det igen. Satsa på att skapa en skola som är begriplig, hanterbar och meningsfull för de som ska gå i den. Bara då får vi en skola i världsklass. Men innan dess behöver vi nog ett val.
"Ingenstans i vuxenlivet kan man komma och gå som man vill. Skolk i skolan kan inte accepteras", säger han.
Björklund vill ju väl. Men ska verkligen närvaron i skolan hänga med i betygen? Jag har inte sett Björklunds forskning men om skolk tydligt ger sådana konsekvenser i studieresultatet så syns det ju ändå i betygen. betyg om vi nu ska ha dem ska vara målrelaterade. Hur har det gått, inte hur är du.
Gymnasieskolan är frivillig. I grundskolan har vi skolplikt. Man skriver inte på ett anställningskontrakt. Det är konstigt att regeringens politik i övrigt gör det svårare för unga att bli vuxna, men ska förberedas för vuxenlivet så här.
Detta är en icke-satsning. Igen. Stort hulabaloo kring en icke-sak. Innebär ingen satsning alls. Om man hade velat göra någonting åt närvaron behöver man främst satsa på att göra skolan meningsfull.
Ordningsbetyg, närvaro i betygen, betyg i lägre åldrar, fler prov m.m. är förändringar som syns och för dem som med hull och hår köper fp:s politik på det här området känns det säkert bra. Men likväl; det är ingenting.
Jag säger det igen. Satsa på att skapa en skola som är begriplig, hanterbar och meningsfull för de som ska gå i den. Bara då får vi en skola i världsklass. Men innan dess behöver vi nog ett val.
Gemensamt med fp
Miljöpartiet har den senaste tiden visat en tydlig opposition mot folkpartiets skolpolitik. Men vi är inte oense om allt. Insikten av att olika individer lär på olika sätt och att en mångfald av aktörer bättre kan tillmötesgå olika behov och förväntningar delar vi. Vi är också överens om att det svenska systemet med fristående skolor har områden som måste förbättras. Idag redovisar Lotta Edholm och Yvonne Ruwaida, i en gemensam debattartikel vad som behöver göras.
1) Det måste bli lättare att göra ett medvetet val.
2) Samma regelverk kring behöriga lärare ska gälla för både kommunala och fristående skolor.
3) Det måste gå snabbare att dra in tillstånd för de friskolor som inte sköter sig.
4) Använd vitesförläggande som ett led i arbetet att få både fristående och kommunala skolor att förbättra verksamheten.
Läs artkilen i sin helhet här; http://www.aftonbladet.se/debatt/article3266955.ab
Pressmeddelande om SFI
Äntligen
Nu har det hänt. Allt sedan valrörelsen har jag undrat vem som skulle granska Björklunds retorik om den svenska skolan. Sveriges radio tog på sig det och nu är det publicerat. Jag rekommenderar verkligen att läsa och lyssna på Sveriges Radios hemsida.
Klicka här, läs och lyssna.
Jan Björlund förklarar sig med att vi inte ska nöja oss med att vara medel heller. Nä, kanske inte, men det är ingen anledning att ljuga.
Nu är det dags för en skolpolitik som är baserad på verklighet. Även om inte allt är bra och mycket kan bli bättre så ska vi inte förvilla oss och fokusera på fel saker. Och det är precis det som händer just nu.
//Per
Klicka här, läs och lyssna.
Jan Björlund förklarar sig med att vi inte ska nöja oss med att vara medel heller. Nä, kanske inte, men det är ingen anledning att ljuga.
Nu är det dags för en skolpolitik som är baserad på verklighet. Även om inte allt är bra och mycket kan bli bättre så ska vi inte förvilla oss och fokusera på fel saker. Och det är precis det som händer just nu.
//Per
Höst och fler nationella prov?
Nu är höstterminen här och det innebär flera saker. Utbildningsnämnden ska börja sammanträda igen. När detta nu sker är jag ensam i nämnden igen från mp:s sida. Sofia har fått studieplats på annan ort. Tråkigt, då det var ett bra samarbete som vi hade. Denna höst är det också möjligt att över hela landet få skriftliga omdömen från första klass på sina barn. Mats Pertoft, mp:s representant i riksdagens utbildningsutskott har i en interpellation begärt svar på hur detta ska kunna ske med likriktning över hela landet eftersom det inte fins några riktlinjer. Intressant att se hur den diskussionen utvecklar sig.
I nämnden på torsdag är det fler intressanta ärenden. Bland annat om omplaceringen av SFI som jag bloggat om tidigare, men vi har också förslaget om fler nationella prov på remiss. Så här skriver jag i mitt svar:
"Uppföljning av elevers kompetensutveckling är av högsta betydelse. Elever har rätt att veta hur dem presterar i förhållande till de mål som finns uppsatta. Men det ligger nära till hands att ifrågasätta om det är elevernas rätt som står i fokus i det förslag som ligger till grund för det här ärendet. Eleverna tycks i den nu förda skolpolitiken vara mest vara till besvär. De är bråkiga, de lär sig inte tillräckligt och de krånglar genom att begära inflytande.
Det vi har idag är en svårorienterad djungel av läroplan, kursplaner utan kommentarer och betygskriterier. Dessa är svåra att tolka och det skulle vara välkommet att sätta mer struktur på dessa så att skolans pedagoger och ledare kan få bättre guidning och handledning. Tilllsammans med en ökad satsning på de individuella utvecklingsplanerna skulle detta förbättra systemet för uppföljning och kompetensutveckling i skolan mycket mer än det förslag som nu kommer. Mer betyg och fler prov löser inte skolans eller elevernas problem, men ser måhända bra ut utåt, vilket ser tycks vara prioriterat framför egentlig utveklcing av den svenska skolan.
Den pedagogiska mångfalden är bra och har bidragit till nytänkande på många områden. Det har hela denna tid funnits en bred politisk konsensus om att man ska kunna välja olika pedagogiska vägar för att nå samma mål i årskurs 9 i grundskolan. Inte minst därför att barn är olika och lär olika. Skolor med alternativ pedagogik kan i dag själva avgöra när och hur olika undervisningsmoment ska införas så länge de följer Skolverkets regler. Med regeringens förslag med nationella prov för årskurs 3, riskerar nu den pedagogiska mångfalden att försvinna. Pedagogik och respekt som utgår ifrån varje människas lika värde. Inte att alla är lika, utan likvärdiga. Det som nu händer är en total tväromvändning av den svenska skolpolitiken. Istället för en modern individualiserad skolpolitik tas beslut efter beslut som formar om skolan till en skola som skall likrikta eleverna. Det känns märkligt att konstatera att det är en borgerlig regering som är den som avskaffar den individinriktade skolan i Sverige"
Låt SFI vara en utbildning!
I ett tjänsteutlåtande från stadsledningskontoret (DNR 331 - 13666/2008) föreslås det att ansvaret för Svenska för Invandrare (SFI) ska överföras till jobbtorgen från den 1 januari 2009 och på längre sikt hela vuxenutbildningen. Detta samtidigt som socialtjänstnämnden ska ta över ansvaret för jobbtorgen från kommunstyrelsen. Samhällsinformation till nyanlända ska också flyttas från stadsdelsnämnderna till jobbtorgen.
Detta har inte kommit till utbildningsnämndens kännedom tidigare. SFI och Komvux fick tydligen ett besked i vecka 24. Remisstiden går ut 1 augusti. Innan dess kommer inte utbildningsnämnden ha något möte. Beslut ska fattas 20 augusti. Jag tycker detta är en klart odemokratisk och oseriös handläggning av ett ärende. Vid den upphandling som startades i januari fanns det ingenting om det här.
För vad blir konsekvenserna? SFI och vuxenutbildning får en helt ny kursändring. Från att vara en utbildning till att bli en arbetsmarknadsåtgärd. I jobblinjen försvinner människan. För visst är språket och vidareutbildningen en merit och ibland ett krav för jobb och jättebra om utbildningen kan göras i samarbete eller nära näringslivet och arbetsmarknaden. Men utbildning är så mycket mer. Det är en förutsättning för ett aktivt medborgarskap, i det offentliga samhället, i föreningar m.m. Det är ett krav för att man ska kunna ta sitt ansvar som förälder, kanske som granne och medmänniska.
Att flytta SFI och vuxenutbildning till socialtjänstnämnden som inte har någon erfarenhet av utbildning gör att dessa verksamheter helt förlorar kontakten med skolvärlden, likaså fortbildning och forskning. Det kommer att bli en lärarflykt och massor av värdefull kompetens kommer gå förlorad. Kvalitén kommer definitivt att gå förlorad. Det är inte nödvändigtvis så att språket blir bättre på arbetsplatserna som eleverna kommer till. Många SFI-elever har inget försörjningsstöd. Det är inte rimligt att SFI blir en sysselsättning i väntan på första bästa jobb. Det är viktigt att elever vid SFI utbildning får en chans att läsa klart sin utbildning så att den går att falla tillbaka på när jobbet eller praktiken en dag försvinner.
Jag vill se ett Stockholm där människor får en värdig möjlighet till en andra chans och utveckling. Det är samma folkparti som styr utbildning i Stockholm och Sverige som styr svensk Europapolitik. Ute i Europa vurmar Sverige för det livslånga lärandet. Men här hemma vänder vi våra medborgare ryggen.
//Per
Sommarlov?
Allt fler elever lämnar gymnasieskolan med grundläggande behörighet. Förbättringen är störst för elever på yrkesutbildningar. Samtidigt är avbrotten i gymnasieskolan fortfarande ett stort problem. De flesta avbrott sker i den tredje årskursen men var tionde elev lämnar gymnasieskolan redan under de två första åren. Det visar resultat som Skolverket har publicerat.
Inom EU har man satt ett mål för förtidiga avhopp från skolan till 10 procent. 2005 rapporterade Sverige sina siffror till 8 procent men under 2007 gick siffran upp till 12 procent.
Detta är ett bekymmer. För med den arbetslöshet bland unga som vi har idag är det väldigt svårt för dem utan gymnasial utbildning att klara sig. Därför ökar fattigdomen bland unga. Därför ökar den psykiska ohälsan.
Nu är det sommarlov för de allra flesta. För en del är det en härlig vila. För andra innebär det massor av slit, för en del är det en väldigt lång tid av ensamhet. För ungeför ett år sedan läste jag en intressant artikel i Helsingborgs Dagblad angående detta. Letade upp länken. Tänkvärt.
På torsdag fastställer vi intagningen till gymnasiet. Det är alltid intressanta siffror, sökandemönster och intagningsgränser. Med samverkan i länet kommer det fdörmodligen attse lite annorlunda ut än tidigare år. Vi får se. Det hela publiceras på webben när det är klart.
/Per
Inom EU har man satt ett mål för förtidiga avhopp från skolan till 10 procent. 2005 rapporterade Sverige sina siffror till 8 procent men under 2007 gick siffran upp till 12 procent.
Detta är ett bekymmer. För med den arbetslöshet bland unga som vi har idag är det väldigt svårt för dem utan gymnasial utbildning att klara sig. Därför ökar fattigdomen bland unga. Därför ökar den psykiska ohälsan.
Nu är det sommarlov för de allra flesta. För en del är det en härlig vila. För andra innebär det massor av slit, för en del är det en väldigt lång tid av ensamhet. För ungeför ett år sedan läste jag en intressant artikel i Helsingborgs Dagblad angående detta. Letade upp länken. Tänkvärt.
På torsdag fastställer vi intagningen till gymnasiet. Det är alltid intressanta siffror, sökandemönster och intagningsgränser. Med samverkan i länet kommer det fdörmodligen attse lite annorlunda ut än tidigare år. Vi får se. Det hela publiceras på webben när det är klart.
/Per
